fundering på väg hem

Varenda dag jag går igenom stan antingen till jobbet, kompisar eller hem så kommer de alltid en eller flera tiggare som alltid låter lika dant.
cigaretta , cigaretto pleeessse, penge penge blA bla bla!!
Hasch? marijuana?
NEJ TILL ALLT!
blir så trött på de man vill knappt röka när man går utanför dörren de hoppar på en som en geting kommer till din ny öppnade coca cola!

Men sen e de ju de också att varför de behöver tigga ? fattigdom självklart men samtidigt så ,åste man ju också tycka synd om de. de hade säkert inte sett sitt liv så här, de hade väl också planer och drömmar precis som alla andra. tänk första gången de var tvungna att gå på gatan och tigga , sälja knark för att överleva. tänk första dagen . så skammfullt. all stolthet försvinner.
men sedan är de ju så lätt. det är ju som med allt , allt nytt och avant är jobbigt i början men sedan går de bara på rutin. hemskt )
Hörde av en kompis höromdagen att de alla dessa tiggare de möts, på morgonen och har "möte " med alla tillsammans och bestämmer avrt de ska gå , vilka som ska göra vad osv. sedan delar de på allt..
väldigt fint. om de nu e så och att inte då "bossen" tar allt precis som en hallick tar allt från kvinnnan som måste skammet sälja sin kropp..
Hoppas kan man iallafall göra.
Om jag ngn gång vill ge de ngt så skulle jaga ldrig ge pengar jag skulle gå iväg och köpa en brödlimpa eller vad som helst. men inte pengar..
Sorgset alltihopa.
Ändå blir jag irriterad när de kommer å tjatar..
vi andra tar allt för givet
Vi ska vara väldigt tacksamma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0